Nu är det full fart i casa Bifrost! Julen är kommen på allvar. Julmusik strömmar ut i alla slottets hörn när julens dofter med med gran och pepparkakor ligger som ett lätt skimmer i bakgrunden.
Rummen är julpyntade och porten är smyckad! Granen glittrar med sitt mjuka skimmer och framkallar stilla leende i julefriden.
Frida bakar det sista inför för-jul med vänner ikväll, medan jag städar och pysslar med det sista.
OK... Inte vildmarken kanske, men väl mysigt med utsikt över skogen och fjorden utanför.
Uppehåll just nu, så vi hoppas det håller i sig :)
Dagen avslutade vi med att spela spel i sällskapsrummet, framför öppna spisen, och äta godsaker ;)
Efter att sett lantgården och klappat djuren där, tittade vi på kaninerna och sydlig pudu!
Nu var regnet ikapp oss och turen slut, så vi vände kosan mot hotellrummet :)
Efter att bytt om från våra våta kläder och slappar lite framför brasan, besökte vi närmaste pizzeria för att äta middag!
Sen kom Manvarg och Lodjur! Vi såg snöleoparden matas och sen vidare till järven!
Nu var vi här igen! Vårt årliga besök på nordens ark ;)
Detta år är vi här med Frida och David samt deras son Sixten 3 år. Kul att se genom ett barns ögon :)
Först såg vi tigern!
Nu är vi på väg till nordens ark. Vädret spår ösregn, vilket vi inte hoppas på. Det känns även lite sorgligt att alla vargar är borta från parken men vi får glädjas åt alla andra fina djur. Lantgården finns ju kvar iaf till min (Fridas) stora glädje. Skall bli kul att ha med Frida, David och deras son Sixten också.
Efter lunchen tog vi en lång promenad på strandpromenaden här i Malmö. Helt otroligt varmt och härligt sommarväder. Rätt häftigt att man faktiskt kan bada mitt i en stor-stad. Ingen skulle väl bada frivilligt i kanalen...
Sen åt vi middag bestående av lövbiff och potatis! Riktigt gott och att ha utsikt över playa Malmö gjorde inte saken sämre.
Nu på kvällen har vi suttit och pratat minnen och tittat på bilder. Både gamla och nya. Frida hade med sig album med bilder från hennes fars barndom, vilket Eva tyckte var jättekul att se...hon dök ju själv upp på bilderna ibland. Vi visade också bilder från bröllopet och resan, och berättade om den.
Nu börjar kvällen närma sig och det är dags att bädda :)
Resan denna helg går söderut till Malmö!
Plockade upp Robin imorse vid 9, för att passa på att skjutsa hem honom till utbildningen i Åkarp. Vägen ner gick bra, med några små missar...och stopp. Vi fikade på en vägkrog som visade sig ha ett eget bageri... Lyxigt och bra med hembakt bröd, men det visade sig art de hade smör i allt, så av 15 kakor kunde jag äta 1! Som tur var var den marängen underbart god, och kaffet smakade gott.
Några mil till söderut och en fellampa tänds i bilden. Jag svor rätt mycket och blev så arg att jag var tvungen att stanna och gå ut en sväng. Efter konsultation visade det sig vara något fel på avgasreningen som inte verkade akut. Vi åkte därför vidare söderut.
I åkarp lämnade vi av Robin och hans packning. Hans nya rum för terminen verkade tyvärr lite mindre än hans förra, men vi hoppas alla det går bra ändå. Solen ligger på hela dagen, så växterna blir nog glada ;)
Nu har anlänt hem till Fridas faster Eva och hennes underbara lägenhet! Fantastisk utsikt från verandan och dagen till ära är det rena sommaren här! Sitter ute och bara njuter. Eva lagar just lunch och det doftar ljuvligt... Mat, utsikt, sommarväder och bra sällskap gör att mitt humör sakta blir bättre...
På väg hem från Linköping och Hannah, hittade vi "tillbaka" till ett av de första ställen vi besökte i början! Den gången var det november, snö, sen kväll och vindpinad kyla! Denna gång är det augusti, sol, svalt, mitt på dagen, men lika mycket vind!
Vilken fin glasskiosk vi hittade. De hade full koll på allergier så Mats fick tofylineglass och mjölkfritt rån. Nu sitter vi och äter glass vid hamnen och lyssnar till musiker som spelar i parken blandat med svenska klassiker från raggarbilarna.
Vår första riktiga semesterutflykt går till Asia spa i Varberg. Vi inledde med att lämna in bilen på verkstan för att fixa ACn med det visade sig vara mer fel, så de behöll den... Och vi fick ringa runt bland våra vänner för att försöka låna en bil!
Väl ute på vägen rullar det på bra, vi passerade Varberg norra och sa att södra avfarten är bättre... Tills vi kommer över ett krön och ser att trafiken står STILLA! Så nu står vi stilla mellan avfarterna och svär över att vi inte kommer någonstans!
Ikväll är det eurovisionkväll i bifrost! Nästan hela gänget är här och hejjar fram Sverige som tävlar i semi 1. Nu håller vi tummarna.
Igår firade vi valborg hos Martin och Linda, samt ett 10-tal andra. En trevlig kväll!
Idag är det picknick med Jimmy och April.
Hemma igen, hemma i vardagen. Resan hem kändes dock lång med sina dryga 16 timmar. Först var planet från seychellerna försenat med 45 min, så vi lämnade inte mahe förrän efter 21. Bytte 3 timmar senare i Abu Dahbi, och det bytet gick förvånansvärt smidigt. Vi började dock känna oss trötta där. Vi hade ju varit igång sen 8 på morgonen, med promenad i Victoria. 6.35 lokal tid landade vi i Berlin, och då hade vi 1.5 h till nästa avgång. Problemet här var att de på seychellerna gjort fel med flaskorna vi köpt med oss...så vi blev stoppade i säkerhetskontrollen (ja, i Berlin måste man ut, och sen in i säk.kontrollen igen) En liten skitdetalj... Kvittot var häftat på utsidan, och låg inte inne i den förslutna påsen. Sånt gör en bara förbannad, för alla kunde ju se att påsen var oöppnad och alla varor var med på kvittot.
Det blev en stor apparat med tulltjänstemän och gränspoliser. Vi ville ju inte riktigt ge oss heller... Så till slut kom chefen, och vi drog harangen igen med förklaringen. Mer diskussion på tyska mellan de 8 som redan stod där.. och sen kom domen, Nej ni får inte ta med flaskorna.
Suck
Men de sa att jag kunde gå ut, checka in "extra bagage" och sen komma tillbaka. Så sagt och gjort. Vi flyttade över grejer från Fridas väska till min väska och sen traskade jag ut, och iväg till incheckningen. Väl där fick jag veta att det skulle kosta 70 euro, för det fanns inte tid att hitta "våra" väskor, utan jag skulle straffas för att checka in fler väskor.
Smått upprörd, men inte otrevligt utan bara tydlig, dividerade jag med denna personal också... Slutade med att det inte fanns alternativ, utan betala eller lämna grejorna. Letar efter plånboken och inser att den hade jag inte med mig... Förhandlar med personalen, och nej väskan kan jag inte lämna men spriten kan de vakta. (jag måste ju in igen och då får inte flaskorna följa med)
In i kontrollen igen, samma rigorösa kontroll, och som tur var stod Frida nära.
Vi var väl inte helt överens om det var värt det eller ej, men vi bestämde att jag skulle betala. Så med ryggsäck och plånbok i högsta hugg, krånglande jag mig ut genom kontrollen igen...
Jag hade anat en spricka i fasaden som jag tänkte utforska.
Jag hävdade att det borde gå att checka in den extra väskan under samma "fria kilo" som man får ha... Hade ju ingen aning om vad vårt bagage faktiskt vägde, men det var ju värt att försöka :) Men det blev bom stop på det, så jag sa att jag betalar, bara det kommer med! Killen i disken var väldigt hjälpsam dock följde med mig en bit och pekade ur var jag skulle betala, och gav mig en räkning att lämna fram.
Fick dock byta disk några ggr, för det var "någon annans problem". På 4e försöket kom jag till rätt person, sliter fram mitt kort, för nu börjar tiden gå... Och just som jag håller på att betala ringer hennes telefon... Plötsligt river hon räkningen, och säger att jag inte ska betala! Hon vet inte varför dock...
Förvirrad och rätt stressad över att det är fler "hinder" jag ev. måste fixa, springer jag tillbaka till incheckningen och min "kompis" där.
De har insett att 23 kilo inte är de gratis 30 kilo och checkar därför in väskan som vanligt utan extra betalning. Jag tackar och vi skrattar lite ihop för hur knasigt allt kan bli.
Nästa anhalt är den kinkiga säk.kontrollen... Fast denna gång flyter det på bra, äntligen är vi redo att gå på flyget.
Då är det 30 min försenat.
Suck...igen...
Väl på Landvetter blev vi hämtade av snälla Karin, och nu är vi hemma och har ställt ut alla väskor på balkongen. Man vet aldrig vad som följer med hem...
Vi vaknade tidigt idag och efter en snabb frukost, liftade vi med hotellägaren in till huvudstaden Victoria. De säger själva att det är världens minsta huvudstad... Och det är nog sant. Mängder med bilar fanns det iaf... Väl där drev vi runt lite planlöst tills vi hittade ett naturhistoriskt museum.
Efter en dryg timme av seychellisk natur och historia, letade vi upp en restaurang som enl. guideboken fått bra betyg...vilket visade sig vara en av de sämsta middagarna hitintills!
Nästa anhalt var den botaniska trädgården, så där fick vi se levande växter också :) vacker natur och slippa avgaserna var bra.
Taxi hem och nu sitter vi och väntar på att ge oss av till flyget. Frida passar på att klappa hotellets hundar en sista gång... Och sen iväg!
Det tog ett tag med färjan över från La digue till Mahe. Lite regn och krabb sjö, men tills slut var vi framme. Gick klart smidigare att få vårt bagage denna gången, och den tog vi en taxi dit vi skulle. Tur var det, för det var riktigt långt och låg högt uppe bland bergen. Vägen hit slingrar sig bra och är oerhört brant på många ställen. Taxichaffisen fick köra en omväg, för hans bil skulle inte klara att köra uppför... Stället ser ut som ett litet castell, runt och med tjocka väggar och de gamla skyttegluggarna är omgjorda till fönster.
Nu är vi iaf framme, och efter en kort promenad i området, ska vi nu äta middag.
Det känns verkligen som vi ska åka hem idag... Även om vi bara ska lämna la digue och åka till Mahe. Inatt sover vi på Mahe och imorgon kväll går planet hem.
Vi har egentligen gjort allt på agendan, utom det uppenbara...nämligen kolla in alla frukter! Kokosnötternas 2 typer har vi redan fått snabbkurs i, och bananerna är svåra att missa. Dock passade vi på att gå runt i trädgården här på hotellet och vi hittade (mha en vänlig anställd) stjärnfrukt (bild), Golden Apple(bild) och Guava. Även en blandning mellan lime och citron (bild) hittade vi, men namnet tappade jag bort. I parken fanns även brödfrukt (som vi ätit som potatis och som chips) och mango. Såklart finns 100 till, men tyvärr kan jag inte namnen på dem.
30 min kvar innan vi åker härifrån...
Idag gav vi oss ut på snorkelutflykt. Vi såg massor utav fina fiskar men inget gick upp mot att se havssköldpaddan lägga sina ägg på stranden medan vi satt bredvid och såg på. Sedan hittade vi två mindre i havet där jag fick hålla en. Hon var tung men sällskaplig. När vi släppte ner henne i vattnet så stannade hon intill oss så vi kunde ta några fina bilder. Mats höll sig för det mesta i en livboj när vi snorklade då det var ca fyra meter till botten. Men han var modig och simmade helt fritt ett tag också. Både jag och kaptenen på båten var stolta över honom. Väl hemma igen gick vi hand i hand på stranden och såg solen gå ner. Vi ville fira vår sista kväll på la digue lite extra så när vi kom till middagen slog vi på stort. Kyparen visade upp en languster på över fyra kilo som var fiskad samma dag. Den var beräknad för två ( om man inte är lindas far dvs, då räcker den bara till honom :) så den delade vi på. Behöver nog inte säga att det var otroligt gott och att vi blev proppmätta (stjärten jag håller upp är ju bara halva langusterstjärten och bara den hade gjort mig mätt). I morgon bär det iväg till mahe där vi skall stanna en natt innan vi åker hem. Vi längtar inte hem till kylan direkt men vänner, djur och familj gör att vi ändå tänker på hemmet med glädje.
Ytterligare en aktiv dag! Vi inledde dagen efter frukost med att ta cyklarna längs "huvudgatan", och gå in i alla souvenirbutiker på vägen! Till min stora glädje fick jag äntligen tag på karta över öarna! Jag har letat i var enda butik sen vi kom hit... Har frågat säkert 20 personer, men alla har sagt att de infödda inte använder kartor. Fick tag på turistkartor med reklam, men det är kartor :) Vi hittade även några småsaker vi köpte, vi vill inte släpa med oss massa grejer hem.
Sen fortsatte vi förbi centrum, och vidare längs kustvägen. Naturen och miljön här är helt andlöst vacker och en bild gör den inte rättvisa, men det är ett försök iaf.
Vi nådde stranden Banana beach till slut och tog en fruktjuice där, men det var den strand som var minst fin av de vi passerat, så vi körde vidare. Vägen tog slut vid ett stenskravel som fått lars-göran att bli helt lyrisk :) Vi vågade dock inte ge oss in där med sandaler, så vi vände och badade på stranden intill istället. Tyvärr var botten riktigt dålig, och utan badskor gick det bara inte... Så vi doppade oss och bestämde att det var dagens dopp, klädde på oss och vände kosan hemåt.
Fast vi kan ju inte ta oss direkt till ett mål utan avstickare...och iaf jag var lite sugen på äventyr. Så vi klättrade ner bland alla klippblock som låg längs vägen, och ner till spridda strandremsor för att hitta fina snäckor. Vi hittade rätt många, som vi noga packade in i våra handdukar. Väl hemma (efter många blockklättringar) tog frida itu med att tvätta och sortera dem... Och det tog bra med tid :)
Innan vi nådde hemmet, cyklade vi även förbi vår kompis Rapunsel, som lever på att sälja kokosnötsprodukter till turisterna. Hon knäcker extra som turistguide, så ett samtal med henne är som ett helt informationblad. Vi har lärt oss massa om kokospalmer och öarna omkring här.
Väl hemma satte jag mig att läsa medan frida pysslade med snäckorna :) Ute vräkte regnet ner lagom tills vi kom.in, så det var skönt att sitta på verandan och bara ta det lugnt.
Nu sitter vi dästa efter middagen och ska snart bege oss hemåt i regnet. Vi har fått en ny bekant här, en kock från Indien som alltid hälsar glatt. Vi ska leta upp varandra på facebook har vi sagt :)
Ikväll regnar det, vi är inte glada åt det men det är nog grodan i dammen utanför hotellet. Han hälsar till Annie.
Solen hängde som ett glödande klot på skyn, och vi slängde oss på cyklarna för att hinna upp på berget innan solnedgången! Att toppen är 430 höjdmeter tänkte vi var en smal sak för oss som är vana att gå! Vi tog dock beslutet att gå till ett café nästan på toppen istället, för vi ville ha lite romantik och en möjlighet till att dricka något gott. Man måste ta beslutet ganska tidigt på vägen upp, då vägarna går åt olika håll.
Vi lämnade cyklarna i en buske och började gå uppför. Det var ohyggligt brant, och galet varmt! Efter bara några hundra meter kunde man bokstavligen vrida ur våra tröjor. Vi traskade dock på, och såg mer och mer av världen från ovan. Mitt kamerabatteri tog såklart slut på vägen upp, och vid några tillfällen funderade vi på att stanna, för det var riktigt jobbigt. Till slut nådde vi iaf fram till ett hus med en jätteveranda, och slängde oss ner på varsin stol. En trevlig man tog vår beställning av fruktjuice, och vi njöt utmattade av den otroliga utsikten! Fladdermössen flög under oss i höjd och fåglarna likaså. När vi piggnat till och druckit lite av den bästa fruktjuicen på denna resan, pratade vi lite med ägaren. Det visade sig att han byggt alltihopa på egen hand och helt utan lån. Frida döpte honom snabbt till "the handy man" och sa åt honom att lära mig :)
Han var så trevlig att vi satt och pratade med honom i drygt 30 min, allt medan solen gick ner bakom molnen.
Vi fick med oss den sista fruktjuicen i två flaskor, för att ställa i kylen som ägaren sa :) Vandringen nedför var inte lika fysiskt jobbigt, men det var ju kolmörkt under träden! Frida hittade en jättetusenfoting på 15 cm, vi fotade försiktigt den... Det är den och en spindel på är de enda "lite farliga" djuren här på ön, så vi var försiktiga.
Väl nere vid cyklarna var vi riktigt trötta och styrde kosan hemåt. En snabb dusch, och lite smink senare var vi redo för middagen. Det är en hel procedur varje kväll när solkrämen ska duschas bort, man ska smörja in hela kroppen så huden inte torkar ut, och aloe vera ska smörjas in på brända områden... Sen ska frida sminka sig också, jag är glad jag slipper det :)
Första middagen vi inte var helt nöjda med... Ingen buffé idag, utan krångliga rätter som krävde en hel del anpassning för att funka. Men palmen vi satt under var fin, och utsikten över havet gick inte av för hackor heller :)
Morgonen växlade mellan moln och några skurar så efter frukost stannade vi på hotellet och testade poolen. Jag simmade några varv och sedan kom även Mats plaskande i. Efter poolbesöket åkte vi tillbaka till stugan och köpte bröd på vägen. När vi satt på verandan, och läste och mumsade på te och kaka som jag fixat, så hoppade en söt mus/råtta upp på altanen. Såg ut som en stor gerbill så jag gissar att det var en typ av degus. När den fick syn på oss sprang den snabbt iväg igen. Den fick mig att längta till råttorna där hemma. För att pigga upp mig föreslog Mats att vi skulle snorkla på stranden framför stugan. Vi tog med oss varsin brödbit så vi kunde mata fiskarna. Efter en liten stund hade vi stora stim runt oss som åt ur händerna, eller åt på oss om vi var för långsamma med att ge dem brödet. Mats har verkligen börjat uppskatta snorkling även om han tycker att det är läskigt ibland. Han simmar runt med kameran i högsta hugg vilket gjorde att vi efter simturen fick rensa bland ca 250 fiskbilder för kamera-minnet var fullt. Efter en stunds vilande och vi blivit torra utbrister Mats: vi måste åka nu om vi skall hinna upp på berget innan solnedgången!
Djurlivet här på ön är ganska myllrande. Det finns en massa olika fågelarter som alla är kvittrar på olika sätt. Spindlar och olika insekter finns det gott om. För att inte tala om alla fiskar i havet här utanför. Vi var och snorklade utanför vårt hus idag, och bit ut såg vi jättemkt fisk! En platt diskus, stor som en mattallrik. Ett stim med minst 30 st simmade förbi. Massa andra med regnbågens alla färger. Nästan så jag kan tänka mig att snorkla igen :)
Annars har vi hälsat på andra djur idag med... Imorse vaknade vi till att två hästar sprang förbi. Vi försökte hälsa på dem lite senare, men råkade skrämma dem så de höll sig borta. Frida har även matat sköldpaddorna med rester från vår lunch (fruktsallad) och vi hade en hund på besök som totalt vägrade att gå. Han lade sig sonika och sov i en av våra fotöljer, och sprang glatt efter oss när vi gick till olika ställen.
Även grodorna har fått sig en påhällsning idag. De bor i en liten damm utanför receptionen, så vi har hälsat på dem med.
Hotellet har verkligen goda efterätter som dessutom är fina. Inte lätt att hålla vikten här. Extra bra är att Mats kan få en egen efterrätt i form av fruktsallad och sorbe.
