Livet har sina sköna stunder... Vi ligger just nu på en okänd ö ute någonstans en 30 minuter från Jonas land.
Solen vräker ner sina gyllene strålar från en azurblå sky och en stilla bris smeker våra vinterbleka kroppar när vi ligger och solar. Lugnet understryks av ett stilla kluckande från vågorna och av ett stilla sus från brisen mellan klipporna.
Havets djupblå nyans sveper in kobbarna över nejden, och sträcker sig mot fjärran där himlen dyker ner och skapar ett sammelsurium av färgnyanser!
Livet har som sagt sina sköna stunder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar